tisdag 2 september 2008

visst finns det dagar som gör ont att se dig, jag kunde inte andas till slut

Okej, jag har egentligen ingenting att skriva förutom hur sjukt det känns just nu. Jag kan inte förklara känslan och jag tror inte att så många skulle förstå heller..
Men iallafall, nästa gång jag skriver är jag i Fuengriola i Spanien. Åh, när jag skrev det där fick jag gåshud och rysningar längs hela ryggen. Hu.

Adíos mis amigos. Nos vemos en invierno. (pero muy tenido, por favor!)

1 kommentar:

Caroline sa...

jag förstår känslan precis....